Valresultat 2026

Preliminärt resultat – så ska siffrorna läsas

Kortet högst upp på sidan speglar Valmyndighetens egen rösträkning: partiernas andelar, förändringen mot 2022, mandatfördelningen och hur många valdistrikt som är räknade. Underlaget hämtas automatiskt från Valmyndighetens resultatfeed medan räkningen pågår, och tidsstämpeln i kortet är myndighetens rapporteringstid – inte klockan då du läser sidan. Preliminärt betyder att räkningen inte är avslutad och att resultatet inte är fastställt. Sajten räknar inte om siffrorna och gör inga prognoser: finns ingen ny siffra från Valmyndigheten står kortet stilla. Varför andelarna ändå rör sig medan räkningen pågår – små distrikt räknas först, och uppsamlingsdistrikten röstar inte som resten – förklaras i guiden nedan.

• Så räknas rösterna – och varför siffrorna rör sig · räkningsordningen, vad forskningen på 2022 års räkning visar och vad sajten visar i stället för en prognos

Tidslinjen efter valdagen

Rösträkningen sker i flera steg, och stegen ligger flera dagar isär. Så här ser ordningen ut efter valdagen 13 september 2026.

• Söndag 13 september: rösträkning i vallokalerna från klockan 20 – det preliminära resultatet växer fram under natten, distrikt för distrikt.
• Måndag 14 september: länsstyrelserna börjar den slutliga rösträkningen. Den är offentlig.
• Onsdag 16 september (vid behov torsdag 17): onsdagsräkningen – kommunernas valnämnder räknar de förtidsröster som inte hann fram och rösterna från utlandet.
• Cirka en vecka efter valdagen: Valmyndigheten fastställer riksdagsvalets slutresultat. 2022 skedde det på sjätte dagen, den 17 september.
• Cirka två veckor efter valdagen: länsstyrelserna fastställer region- och kommunvalen.
• Måndag 28 september: den nyvalda riksdagen samlas. Regeringsfrågan avgörs därefter i kammaren.

Räknade distrikt: 6 626 är hela nämnaren

I riksdagsvalet 2026 finns 6 626 räkningsenheter: 6 312 vanliga valdistrikt med varsin vallokal, plus 314 uppsamlingsdistrikt. Uppsamlingsdistrikten har ingen geografi och ingen vallokal. Där läggs de förtidsröster och utlandsröster som räknas först på onsdagen ihop, så att det inte går att se hur ett fåtal personer i ett litet distrikt har röstat. Det är därför en räkning som ser ut att stanna strax under hundra procent inte har hakat upp sig: det som återstår när vallokalernas räkning är klar är i huvudsak uppsamlingsdistrikten, som enligt planen räknas på onsdagen. Andelen räknade distrikt är inte heller samma sak som andelen räknade röster – distrikten är olika stora.

Jämför inte distrikten rakt av med 2022

Valdistrikten ritas om mellan valen, och indelningen 2026 är inte densamma som 2022. Då fanns 6 578 räkningsenheter i riksdagsvalet: 6 264 vanliga valdistrikt plus samma 314 uppsamlingsdistrikt. En jämförelse måste alltså göras på samma sorts siffra – 6 264 mot 6 312 vanliga valdistrikt, eller 6 578 mot 6 626 med uppsamlingsdistrikten inräknade. Enligt Valmyndighetens jämförelsefil kan 5 024 av de vanliga distrikten jämföras med ett distrikt från 2022, 35 med flera och 1 253 inte alls. I knappt en femtedel av landets valdistrikt säger en förändring i procentenheter mot 2022 alltså ingenting – på kommunsidorna och i adressökningen visas därför ingen förändring för dem.

Onsdagsräkningen – rösterna som inte hann fram

Onsdagen efter valdagen, 16 september 2026, gör kommunernas valnämnder sin preliminära rösträkning. Den kallas också uppsamlingsräkningen eller onsdagsräkningen. Då räknas de förtidsröster som inte hann fram till vallokalerna på valdagen, till exempel röster som avgetts i en annan kommun, och röster från utlandet, bland annat brevröster. Rösterna läggs i uppsamlingsdistrikt i stället för att fördelas på valdistrikt, och ett uppsamlingsdistrikt motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun. Valmyndigheten är tydlig med att den preliminära mandatfördelningen från valkvällen kan ändras om de sena förtidsrösterna påverkar resultatet.

Länsstyrelsernas slutliga sammanräkning

Måndagen efter valdagen börjar länsstyrelserna den slutliga rösträkningen, och den pågår tills alla röster är granskade. Länsstyrelsen räknar om varje röst, prövar på nytt de röster som röstmottagarna bedömde som ogiltiga, räknar rösterna på de mindre partier som bara redovisades samlat som övriga på valnatten och räknar personrösterna. Räkningen är offentlig. Riksdagsvalets slutresultat väntas vara fastställt cirka en vecka efter valdagen, region- och kommunfullmäktigevalens cirka två veckor efter. Valmyndigheten har inte publicerat något exakt datum för 2026, och sajten gissar inte: det är Valmyndighetens nämnd som fastställer riksdagsvalet och länsstyrelserna som fastställer region- och kommunvalen, och besluten publiceras på val.se. Vid förra valet fattade Valmyndigheten beslutet om riksdagens mandat den 17 september 2022, sex dagar efter valdagen.

Tre saker som kan ändra resultatet

Skillnaden mellan den preliminära och den slutliga räkningen är inte bara noggrannhet. Tre konkreta saker skiljer dem åt.

• Röster som inte är räknade ännu: sena förtidsröster och utlandsröster kommer in först i onsdagsräkningen.
• Röster som bedöms om: röstmottagarnas ogiltigförklaringar prövas på nytt av länsstyrelsen, och de mindre partierna räknas var för sig i stället för samlat som övriga.
• Personrösterna, som inte räknas alls på valnatten – de avgör vilka personer som tar partiernas mandat, utan att flytta mandat mellan partier.

Så mycket rörde sig siffrorna 2022

Hur mycket brukar det spela roll i praktiken? Mellan Valmyndighetens sista preliminära sammanräkning 2022 och det slutliga resultatet var skillnaden liten på partinivå men tydlig i bedömningen av rösterna. Antalet röster som räknades till partierna steg från 6 445 298 till 6 477 970, medan antalet röster i kategorin övriga ogiltiga sjönk från 34 145 till 5 567 – en stor del av de röster som underkänts preliminärt godkändes alltså i den slutliga räkningen. Partiernas andelar rörde sig i hundradelar, och mandatfördelningen var densamma i den sista preliminära sammanräkningen som i slutresultatet. Valdeltagandet är den siffra som rör sig mest: efter valnattens räkning 2022 låg det enligt SVT:s rapportering på drygt 81 procent, efter onsdagsräkningen på 84,2 procent och slutligt på 84,21 procent. Ett preliminärt valdeltagande är alltså en lägstanivå, inte ett facit.

Så fördelas de 349 mandaten

Riksdagens 349 mandat består av 310 fasta valkretsmandat, som fördelas i var och en av landets valkretsar, och 39 utjämningsmandat, som används för att hela riksdagen ska spegla partiernas andelar i landet som helhet. För att vara med i fördelningen krävs minst 4 procent av rösterna i hela landet; ett parti under spärren kan ändå få fasta mandat i en valkrets där det når 12 procent. Mandaten räknas fram med jämkade uddatalsmetoden: partiets röstetal divideras med 1,2, sedan 3, 5, 7 och så vidare, och det parti som får högst jämförelsetal i varje omgång får nästa mandat. Den mandatfördelning som visas under den preliminära räkningen är just preliminär – den slutliga fördelningen, inklusive utjämningsmandaten, räknas fram på de slutliga rösttalen. Därför är fyraprocentsspärren värd att hålla ögonen på: ett parti som ligger nära gränsen kan röra sig åt båda hållen, och det påverkar fördelningen för alla andra partier.

Regeringsbildningen avgörs i riksdagen

Ett valresultat utser ingen regering. Sitter statsministern kvar efter valet ska riksdagen hålla en statsministeromröstning senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats; den kan tidigast hållas 29 september 2026. Avgår statsministern i stället börjar talmannen arbetet med att föreslå en ny statsminister och talar då med samtliga partiledare. Talmannens förslag prövas av kammaren senast fyra dagar efter att det lagts fram, och går igenom om inte fler än hälften av ledamöterna – minst 175 – röstar nej. Talmannen har fyra försök; om inget förslag får tillräckligt stöd ska extra val hållas inom tre månader. Vilka partier som kan bilda regering är alltså en fråga om hur ledamöterna röstar, inte något som kan läsas direkt ur mandatfördelningen.

Följ resultatet där du bor

Riksresultatet säger lite om hur just din kommun eller ditt kvarter röstade. Varje kommun har en egen sida här med alla valdistrikt på karta – färgade efter största parti så snart distriktet är räknat – och 2022 års resultat som jämförelse. Sök din adress på startsidan så ser du hur ditt eget valdistrikt röstade, preliminärt 2026 och slutligt 2022.

• Valresultat per kommun – alla 290 kommuner · preliminärt 2026 och 2022 per valdistrikt
• Vad är ett valdistrikt? · därför redovisas resultatet distriktsvis

Vad valresultaten.se är – och inte är

Kort om vad du kan vänta dig av den här sajten under och efter räkningen.

• Ingen prognos. Slutresultatet skattas inte ur de distrikt som hunnit räknas – här visas räknade röster, alltid med andelen räknade distrikt intill.
• Ingen modell. Inga viktningar och inga antaganden om oräknade distrikt; mandaten i kortet är Valmyndighetens preliminära fördelning.
• Valmyndigheten varje timme. Resultatfilerna hämtas en gång i timmen och stämplas med myndighetens rapporteringstid, aldrig med tidpunkten då sidan byggdes.
• Opartisk. Ingen vinnare under pågående räkning, inga regeringsalternativ, partifärg bara som markering i staplar och på kartan.
• 2022 som jämförelse. Förändringen mot 2022 följer Valmyndighetens officiella jämförelsetabell över distrikten; omritade distrikt jämförs inte, och en uppskattad baslinje märks alltid som uppskattad.
• Uppgifter får återges. Ange valresultaten.se och Valmyndigheten som källa.

• Om valresultaten.se – metod, återgivning och presskontakt
• Status: vilken räkning sajten senast speglade · byggtid, Valmyndighetens rapporteringstid och antal kommunfiler