Valresultaten

Riksdagsvalet 2026 · räkningen steg för steg

Så räknas rösterna

Valresultatet växer fram i tre räkningar som ligger dagar isär, och de första siffrorna på valnatten kommer från distrikt som inte liknar landet i stort. Här är ordningen – vallokal, valnämnd, länsstyrelse – och vad forskningen på 2022 års räkning säger om hur mycket andelarna rör sig under tiden. Vi gör ingen prognos av slutresultatet; i stället visar vi vad som fortfarande saknas.

13 sepvallokalerna räknar från kl 20
14 seplänsstyrelserna börjar räkna om
16 sepvalnämndernas onsdagsräkning
ca 1 veckariksdagsvalet fastställs

Senast uppdaterad 16 september 2026

Tre räkningar, dagar isär

Rösterna i riksdagsvalet räknas tre gånger, av tre olika instanser – det är därför det finns ett preliminärt resultat och ett slutligt. Den första räkningen ger valnattens siffror, den andra fyller på med de röster som inte hann fram, och den tredje räknar om allt från början.

  • Vallokalen, valkvällen 13 september. När vallokalerna stängt klockan 20 räknar röstmottagarna rösterna direkt i varje vallokal – både valdagsrösterna och de förtidsröster som skickats dit. Riksdagsvalet räknas först, sedan kommun- och regionvalen. Partier som inte väntas ta mandat räknas samlat som övriga, och personröster räknas inte alls. Varje färdigräknat valdistrikt rapporteras till Valmyndighetens system och visas direkt på val.se; det är de siffrorna vi speglar. En preliminär mandatfördelning brukar Valmyndigheten kunna räkna fram omkring klockan 23.
  • Valnämnden, onsdagen 16 september (vid behov även torsdagen). Kommunens valnämnd räknar de förtidsröster som inte hann fram till vallokalen, till exempel röster från andra kommuner och från utlandet. De läggs ihop i uppsamlingsdistrikt – ett per kommunvalkrets, eller ett för hela kommunen – så att det inte går att se hur enskilda personer röstat. Valmyndigheten skriver själv att valkvällens preliminära mandatfördelning kan ändras av den här räkningen.
  • Länsstyrelsen, från måndagen 14 september. Den slutliga sammanräkningen räknar om varje röst, prövar på nytt de röster som underkändes i vallokalen, räknar de mindre partierna var för sig och räknar personrösterna. Riksdagsvalets resultat fastställs av Valmyndigheten cirka en vecka efter valdagen – 2022 skedde det den 17 september. All rösträkning är offentlig.

Små distrikt räknas först – därför är de tidiga siffrorna skeva

Valdistrikten blir inte klara i slumpmässig ordning. Hur lång tid räkningen tar beror framför allt på hur många som röstat i distriktet, så små distrikt rapporterar först och stora sist. I en granskning av räkningsordningen i riksdagsvalet 2022, publicerad i Ekonomisk Debatt nr 3 2026, hade den fjärdedel av distrikten som räknades tidigast i genomsnitt 823 giltiga röster, mot 1 105 i den fjärdedel som räknades sist. De tidigt räknade distrikten hade också en något högre andel boende i hyresrätt och med utländsk bakgrund (27,8 mot 23,7 procent) och en något lägre andel med eftergymnasial utbildning (44,6 mot 46,0 procent). Skillnaderna i demografi är små, men de räcker för att de första timmarnas andelar ska avvika: enligt artikeln underrepresenteras partier med starkare stöd i urbana, utbildningstäta områden tidigt under kvällen, medan partier med starkare stöd på landsbygden överrepresenteras. Skevheten är inte regional – 85 procent av variationen i räkningsordning finns inom kommunerna, där de lokalt stora distrikten rapporterar sist – och den beror på distriktens storlek, inte på att olika slags röster räknas olika. Råräkningen närmar sig slutresultatet, men långsamt och inte i en jämn rörelse.

Så mycket avvek råräkningen från slutresultatet 2022

Samma artikel mäter hur långt från slutresultatet den råa räkningen låg vid olika andelar räknade distrikt i riksdagsvalet 2022, som genomsnittligt fel i procentenheter per parti över de åtta riksdagspartierna. Ett enskilt parti kan avvika mer än snittet.

  • 1 procent av distrikten räknade: 2,10 procentenheter.
  • 5 procent av distrikten räknade: 1,03 procentenheter.
  • 10 procent av distrikten räknade: 0,77 procentenheter.
  • 20 procent av distrikten räknade: 0,48 procentenheter.
  • 50 procent av distrikten räknade: 0,13 procentenheter.
  • Alla vanliga distrikt räknade: 0,05 procentenheter – det som återstår är avrundning och uppsamlingsdistrikten.

Uppsamlingsdistrikten: 314 distrikt, tre till fem procent av rösterna

Utöver de 6 312 vanliga valdistrikten finns 314 uppsamlingsdistrikt, där de sena förtidsrösterna och utlandsrösterna räknas på onsdagen. De står för ungefär tre till fem procent av alla röster, och de röstar inte som resten av landet. Så här skilde sig partiernas andelar i uppsamlingsdistrikten från andelarna i de vanliga distrikten i riksdagsvalet 2022, enligt artikeln i Ekonomisk Debatt – i procentenheter, där plus betyder att partiet var starkare i uppsamlingsdistrikten, med artikelns ungefärliga omräkning till röster:

  • Socialdemokraterna (S): −3,9 procentenheter, omkring 8 500 röster färre.
  • Vänsterpartiet (V): +2,4 procentenheter, omkring 5 300 fler.
  • Sverigedemokraterna (SD): −2,0 procentenheter, omkring 4 400 färre.
  • Miljöpartiet (MP): +1,3 procentenheter, omkring 2 800 fler.
  • Moderaterna (M): +1,0 procentenheter, omkring 2 200 fler.
  • Liberalerna (L): +0,5 procentenheter, omkring 1 000 fler.
  • Kristdemokraterna (KD): −0,4 procentenheter, omkring 1 000 färre.
  • Centerpartiet (C): +0,3 procentenheter, omkring 700 fler.

Liten effekt på riksnivå – och siffrorna är från 2022

Eftersom uppsamlingsrösterna bara är några procent av alla röster blir effekten på hela landets andelar liten: artikeln uppskattar nettoeffekten till i storleksordningen 0,03–0,06 procentenheter nationellt och bedömer att enstaka mandatskiften är tänkbara men inte systematiska. Mönstret var likartat i riksdagsvalet 2018 och i EU-valet 2024 – V och MP starkare, S, SD och KD svagare i uppsamlingsdistrikten. Men det är tidigare val. Hur 2026 års uppsamlingsdistrikt röstar vet ingen förrän valnämnderna räknat dem, och vi räknar inte fram något i förväg. Det är också därför räkningsraden på våra sidor länge stannar strax under hundra procent: när alla 6 312 vanliga distrikt är räknade återstår de 314 uppsamlingsdistrikten till onsdagen.

Så såg det ut 2026: 53 distrikt räknade mot 6 314

Samma sak syntes den 13 september 2026. Vi har inga egna kopior av räkningens första timme, men valprognos.se sparade Valmyndighetens rapporter i den ordning de kom in, och i den kopian var 53 av 6 626 distrikt räknade vid källans uppdatering kl 21.08. Så här låg sex av partierna då – och i Valmyndighetens räkning 16 september kl 10.36, med 6 314 distrikt räknade. Båda är korrekta summeringar av de röster som var räknade just då; det som skiljer är vilka distrikt som hunnit rapportera. KD:s och SD:s andelar syns inte i den sparade rapporten och utelämnas därför.

  • Socialdemokraterna (S): 24,9 % efter 53 distrikt – 28,1 % efter 6 314 distrikt.
  • Moderaterna (M): 18,1 % efter 53 distrikt – 19,9 % efter 6 314 distrikt.
  • Centerpartiet (C): 8,3 % efter 53 distrikt – 7,1 % efter 6 314 distrikt.
  • Vänsterpartiet (V): 6,0 % efter 53 distrikt – 8,3 % efter 6 314 distrikt.
  • Miljöpartiet (MP): 5,4 % efter 53 distrikt – 6,1 % efter 6 314 distrikt.
  • Liberalerna (L): 5,1 % efter 53 distrikt – 5,4 % efter 6 314 distrikt.

Vi gör ingen prognos – här är vad som saknas i stället

Skevheten i de tidiga siffrorna går att korrigera statistiskt. Prognosmakare – som valprognos.se, vars metod artikeln beskriver – räknar om slutresultatet ur förändringen mot 2022 i de distrikt som hunnit räknas, och artikeln visar att felet vid fem procent räknade då halveras, från 1,03 till 0,52 procentenheter. Vi gör inte det. En skattning utan osäkerhetsintervall är ett påstående, inte en räkning, och den här sajten ska visa Valmyndighetens siffror som de är – kvarter för kvarter, i fyra år. I stället visar vi vad som fortfarande saknas, så att du själv kan avgöra hur mycket siffrorna kan röra sig:

  • Räknade distrikt av 6 626: hur stor del av räkningen som är klar, på startsidan, på Valresultat 2026 och på varje kommunsida. De 314 uppsamlingsdistrikten ingår i nämnaren och räknas först på onsdagen.
  • Vilka distrikt som saknas: på kommunsidorna är oräknade distrikt märkta "Inte räknat ännu" i distriktslistan och grå på kartan – där ser du om det är de stora distrikten som återstår.
  • Plus och minus mot 2022 i staplarna jämför med hela 2022 års resultat för samma område, inte bara med de distrikt som räknats. Så länge räkningen pågår rör sig därför även den siffran.
  • Tidsstämpeln i resultatkortet är Valmyndighetens rapporteringstid, inte klockan då sidan byggdes eller lästes. Vilken räkning sajten senast speglade och när sidtexterna byggdes står på statussidan.

Källor

Uppgifterna om räkningsordning, distriktsstorlek, prognosfel och uppsamlingsdistriktens avvikelser kommer från en granskning av riksdagsvalen 2018 och 2022 samt EU-valet 2024, byggd på Valmyndighetens protokolldata och SCB:s områdesstatistik. Beskrivningen av räkningens steg följer Valmyndigheten. Siffrorna från valnattens första timme 2026 kommer från valprognos.se, funktionen "Spola i rösträkningen" (sparat läge 13 september kl 21.09, källans uppdatering kl 21.08); jämförelsevärdet är Valmyndighetens räkning 16 september kl 10.36.

Vanliga frågor

Varför ändras siffrorna efter valnatten?
Därför att räkningen inte är klar. På valnatten räknas bara de vanliga valdistrikten, och små distrikt blir klara före stora. På onsdagen räknar valnämnderna de sena förtidsrösterna och utlandsrösterna i uppsamlingsdistrikten – 2022 avvek de tydligt från de vanliga distrikten, till exempel S −3,9 och V +2,4 procentenheter. Därefter räknar länsstyrelsen om alla röster, prövar underkända röster på nytt och räknar de mindre partierna var för sig.
Hur mycket brukar det preliminära resultatet skilja sig från det slutliga?
Tidigt på valnatten mycket: vid fem procent räknade distrikt låg råräkningen 2022 i genomsnitt 1,03 procentenheter fel per parti, vid 20 procent 0,48 och vid 50 procent 0,13. När alla vanliga distrikt är räknade återstår avrundning och uppsamlingsdistrikten, i genomsnitt 0,05 procentenheter. Mellan Valmyndighetens sista preliminära sammanräkning och det fastställda resultatet 2022 rörde sig andelarna bara i hundradelar, och mandatfördelningen var densamma.
Vad är ett uppsamlingsdistrikt?
Ett räkningsdistrikt utan egen vallokal och utan geografi, där kommunens valnämnd på onsdagen efter valdagen lägger ihop de förtidsröster som inte hann fram till vallokalerna och rösterna från utlandet. Ett uppsamlingsdistrikt motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun. I riksdagsvalet 2026 finns 314 av dem, utöver de 6 312 vanliga valdistrikten, och de står för omkring tre till fem procent av rösterna.
Kan onsdagsräkningen ändra mandatfördelningen?
Ja. Valmyndigheten skriver att valkvällens preliminära mandatfördelning kan ändras om de sena förtidsrösterna påverkar resultatet. Eftersom uppsamlingsrösterna bara är några procent av alla röster är effekten på riksnivå liten – artikeln i Ekonomisk Debatt uppskattar den till 0,03–0,06 procentenheter för 2022 och bedömer enstaka mandatskiften som tänkbara men inte systematiska. Ett parti nära fyraprocentsspärren kan ändå avgöras av dem.
Varför gör valresultaten.se ingen prognos?
Därför att sajten ska visa Valmyndighetens räkning som den är. En prognos är en skattning av oräknade röster, och utan osäkerhetsintervall är den ett påstående som kan bli fel. I stället visar vi hur stor del av räkningen som är klar, vilka distrikt som saknas och när nästa räkning görs, så att du själv kan bedöma hur mycket siffrorna kan röra sig.
När är rösträkningen klar?
Valnattens räkning av de vanliga valdistrikten är i huvudsak klar under natten till måndagen. Onsdagen den 16 september 2026 räknar valnämnderna uppsamlingsdistrikten, vid behov även torsdagen. Länsstyrelsernas slutliga sammanräkning börjar måndagen den 14 september, och riksdagsvalets resultat väntas vara fastställt av Valmyndigheten cirka en vecka efter valdagen – 2022 skedde det den 17 september. Region- och kommunvalen fastställs cirka två veckor efter valdagen.